Till minne av Hajo – ett år senare

Det viktigaste evenemanget i maj var ettårsdagen av Hajos bortgång. Jag hade funderat länge på förberedelserna inför denna dag, som betydde så mycket för mig. Nu är jag väldigt glad över att vi lyckades sätta ihop ett fint program för dagen och att jag kunde samla människor till hans minne.

Vi firade ettårsdagen av Hajos bortgång med ett besök vid hans grav i Torrskog. Där slog vi tre gånger på hans klangskål.

Därefter bildades Hajo Seng-akademins rådgivande kommitté, som höll sitt första möte.

Hajo Seng-akademin invigdes sedan officiellt. 

Efter invigningsceremonin samlades besökare och grannar till Dalsland Studio för att reflektera över det år som gått sedan Hajo gick vidare med tranorna.

Invigning av Hajo Seng-akademin

Evenemanget markerar ettårsdagen av Hajo Sengs bortgång och invigningen av den akademi som är uppkallad efter honom. Syftet är att föra vidare och utveckla Hajos arv och hans idéer, särskilt inom områdena autistiska tankesätt och självorganisering. Det tre timmar långa evenemanget (på tyska), som spelades in, innehåller en tyst minut till minne av Hajo kl. 16.39 (tiden då han gick bort), föredrag om hans liv och arbete, inblickar i hans kompetensworkshops samt presentation av akademins rådgivande kommitté.

Här följer en sammanfattning av evenemanget

1. Vem var Hajo Seng?

Andreas Hieronymus, Hajos långvariga partner, berättade om Hajos händelserika liv och hans utveckling:

Uppväxt och formande influenser: 

Han föddes i Singen am Hohentwiel och tog studenten 1982. Hans ungdom präglades av Freiburgs autonoma- och punkscen, vilket väckte hans intresse för självorganisering. Han levde i två världar: en mystisk, sagolik värld och den verkliga världen.

Karriär och självupptäckt:

• Träffade Andreas i Freiburg 1986.
• Flyttade till Hamburg, där han arbetade med stöd till personer med funktionsnedsättning.
• Studerade matematik, vetenskapshistoria och astronomi (även om han också var intresserad av astrologi och asiatisk filosofi) – ett tidigt tecken på hans rationella och andliga sätt att tänka.
• I mitten av 1990-talet upptäckte han en speciell koppling till icke-verbala autistiska personer, vilket fick honom att undra om han själv kanske var autistisk.
• Han fick diagnosen autism samtidigt som han led av svår depression, vilket blev en viktig vändpunkt i hans liv.
• Övergången från den ostrukturerade IT-branschen till en stabil tjänst vid Hamburgs universitetsbibliotek innebar för honom en ny start i en värld av självorganisering.

En pionjär inom rörelsen för autisters egenintresse:

• Hajo betraktas som en veteran inom rörelsen för autisters egenmakt och som en uppskattad kollega.
• Han har utvecklat en syn på autism som rör sig bort från ett handikappinriktat perspektiv mot ett synsätt som fokuserar på förmågor och potential.
• I sin doktorsavhandling (2021) sammanfattar han de olika faserna i sitt liv och har utvecklat ett insidersperspektiv på autism, där han betraktar det som en styrka snarare än ett handikapp.

”Den beviljade tiden” och hans bortgång:

• Mellan 2013 och 2022 fick Hajo två cancerdiagnoser, som han utnyttjade på ett konstruktivt sätt som ”en gåva i form av tid”.
• Han avled i maj 2025; Andreas ser akademin som en fortsättning på sitt löfte att föra Hajos arv vidare.

Hajos filosofi:

• Autism bör förstås utifrån perception och tänkande, inte utifrån beteende.
• Han betraktade ofta autism som ett översättningsproblem mellan tankar och språk, samt som en spänning mellan perception och kommunikation.
• Citatet ”Att bli ’jag’ från ’du’” beskriver hans syn på relationer.
• Hans tillvägagångssätt var ”nedifrån och upp”, kamratinriktat och konsekvent inriktat på resurser och potential. Han accepterade människor precis som de var.
• Hajo Seng-akademin har som mål att föra dessa principer (nedifrån och upp, kamratorientering, resursorientering) vidare in i framtiden och utveckla dem ytterligare.

2. Inledningsanförande vid akademins grundande

• Georg Teunissen (Hajos handledare): Han gick med på att ställa upp som beskyddare. Han betonade Hajos betydelse som ”expert inom sitt område” och hans arbete, som ifrågasatte den rådande bristmodellen. Hajo hade gett autistiska personer en röst och lyft fram komplexiteten i autistiska perceptionsmönster och sätt att tänka. Akademin erbjuder värdefulla möjligheter till kunskap, förståelse och inkludering.
• Michael (styrelseledamot i autSocial): Delade med sig av en personlig berättelse om sitt möte med Hajo, som hjälpte honom att inse att han var en ”strukturell tänkare”, även om Michael själv såg sig som en ”visuell tänkare”. För honom var Hajo någon som var intresserad av relationer och ren nyfikenhet, inte av prestationer. Michael betonade den inspiration han fick av Hajo att ”avslöja” sig själv och använda sin röst för att förespråka autistiska personers intressen. Han sa att det var ”värdefullt och viktigt” att grunda akademin på årsdagen av Hajos död.

3. Inblick i Hajos workshops och autistiska tankesätt (Imke & Thomas)

• Diskussionen kretsade kring de ”Autistic Skills Workshops” som Hajo tagit fram och de insikter som dessa gett upphov till.
• Workshopparnas ursprung: Hajo utformade workshopparna redan från början som en ”trygg plats” där personer med autism kunde utforska sina egna tankesätt, förmågor och intressen. Detta var ett svar på den patologiserande och nedsättande beskrivningen av autistiska intressen som ”repetitiva” eller ”meningslösa”. Workshopparna var inte knutna till Hajo personligen, utan var avsedda att föras vidare.
• Utvecklingen till SIAM-workshoppar: En formaliserad version av workshopparna utvecklades för unga vuxna med autismspektrumstörning (SIAM-workshoppar). För närvarande hålls månatliga online-workshoppar om olika ämnen (relationer, arbete, fritid, spiritualitet). Dessa workshoppar underlättar ”djupa samtal” och genererar deltagarbaserade forskningsresultat.

De viktigaste slutsatserna från workshoparna (kluster):

Uppfattning och inre processer:

• Tankeprocesserna är strukturerade, skriftliga, visuella och i hög grad mönsterorienterade.
• Tydlighet uppstår när det finns tillräckligt många ”pusselbitar”.
• Tankeprocesserna är ofta snabba, men kräver mycket energi.
• Autistiska tankeprocesser är mer medvetna, mer ansträngande och kräver mer tid för att filtrera och skapa sammanhang.
• Brist på sammanhang upplevs som stressande och kräver mycket energi att bearbeta.
• Det finns olika sätt att tänka (visuellt, mönsterbaserat, auditivt, verbalt) som, i idealfallet, måste harmoniera för att möjliggöra kreativitet. Stress kan leda till disharmoni och mentala blockeringar.

Sinnesintryck och omgivningen:

• Buller, starkt ljus, dofter och trånga utrymmen kan leda till mentala blockeringar.
• Otydliga regler, frågor som ställs för snabbt eller i snabb följd samt en allmän överbelastning av informationen försvårar informationsbearbetningen.
• Att ta det lugnare hjälper avsevärt.
• Diskussion: Personer med autism ses som samhällets ”kanariefåglar i kolgruvan” – de första som drabbas av sensorisk överbelastning – men även personer utan autism mår bra av ett lugnare tempo och mindre press.

Särskilda intressen och tankesätt:

• Speciella intressen skapar en känsla av ”flow”, djup koncentration och varaktig motivation.
• Förståelsen går bortom ren kunskap; en känsla av att bli ett med ämnet uppstår.
• Viktigt för självuppfattningen, en känsla av kompetens och självförtroende.
• Diskussion: Hajo förtjänar beröm för att ha ”återupprättat” specialintressen som en styrka. Att förlora tillgången till specialintressen kan orsaka ”autistisk depression”. Frågan om specialintressen ska bli en karriär är individuell; press kan undergräva dem. En lämplig ram är ofta viktigare än en direkt koppling mellan karriär och intressen.

Kommunikation och interaktion:

• Komplext tänkande står ofta i strid med förväntningarna på kortfattighet och enkelhet.
• Att ”läsa mellan raderna” och tolka underförstådda budskap upplevs som överväldigande.
• Interaktion med personer med neurodiversitet uppfattas ofta som mer intuitiv och mindre barriärfylld (”dubbel empati-problemet”).
• Diskussion: Utmaningen att översätta flerdimensionella tankar till sekventiellt språk är energikrävande och blir svårare under stress. Förmågan att uttrycka sig precist och nyanserat underskattas ofta. Att prata med varandra snarare än om varandra, att tro på varandra och att förstå olika uppfattningar är avgörande för framgångsrik kommunikation.

Word Cloud:

• En visuell sammanfattning av nyckeltermerna från workshopen, där större och mer centrala ord förekommer oftare (t.ex. ”tänkande”, ”struktur”, ”visuellt”, ”tydligt”, ”intensivt”, ”energi”, ”tid”, ”autism”, ”kommunikation”, ”trevligt”). Ordet ”roligt” lyftes fram som särskilt passande för att beskriva känslan av flow när man tänker i rätt miljö.

4. Rådgivande nämnden för Hajo Seng-akademin

• Medlemmar: Simone, Nadine, Imke och Andreas utgör kärngruppen. Man är för närvarande i kontakt med ytterligare medlemmar.
• Syfte: Att vidareutveckla och stödja Dalsland Studio och Hajo Seng Academy, samt att säkerställa att Hajos principer och forskning (särskilt vad gäller tankesätt) upprätthålls genom en form av kvalitetsledning.
• Framtidsplaner: Internationalisering, strukturerad kommunikation (t.ex. via e-postlistor för medlemmar som inte kan använda Zoom), tidig planering, nästa brainstormingmöte i november.

5. Sammanfattning och framtidsutsikter

Andreas tackade deltagarna för den uppriktiga och öppna diskussionen. Han betonade betydelsen av minnesdagen och förhoppningen om att föra vidare Hajos arv. Simone presenterade ZAKakademy, som kommer att erbjuda ”workshop-läger” om autistiska färdigheter på Dalsland Studio i Sverige – ett direkt samarbete med Hajo Seng Academy. Michael föreslog en serie med tre workshops för att ge externa deltagare en inblick i arbetet inom SIAM-seminarierna. De närvarande uttryckte en önskan om att fortsätta samarbeta och dela det utvecklade innehållet med en bredare gemenskap. Evenemanget avslutades med ett tack till alla närvarande och möjligheten att anmäla sig till nyhetsbrev för att få ytterligare information.