Vissa besök känns som om det inte har gått någon tid alls sedan det förra. Precis så var det nyligen när vår goda vän Nadja tittade förbi vår studio i Dalsland. Nadja är dokumentärfilmare och har i många år arbetat för ARD, ZDF, NDR, SWR, ORF och ARTE – hon har gjort sig ett namn med bland annat Der Islam der Frauen (Kvinnornas islam), där hon porträtterar muslimska kvinnor som söker sin egen väg till frigörelse inom islam, samt med webbserien Arabellinnen – Frauen des Arabischen Frühlings (Arabellinnen – Kvinnorna i den arabiska våren) och porträtt som Der Unbequeme – Der Dichter Günter Grass (Den obekväme – poeten Günter Grass) eller Der Traum des Dirigenten Kent Nagano (Dirigenten Kent Naganos dröm). Ämnen som den arabiska världen, religion och samhällsförändringar har därför länge varit en del av hennes arbete.
Vi diskuterade världsläget ingående, som gamla vänner gör, och Nadja berättade om sitt nya filmprojekt, som ska utforska sexualitet inom islam – ett ämne som bygger vidare på hennes tidigare verk och som, med hennes skarpa känsla för nyanser, tar sig an ett ämne som är laddat med tabun.
Mellan våra samtal hann vi naturligtvis också med utflykter: en tur till Håverud med dess berömda akveduktslås och ett besök på Dalslands konstmuseum, som alltid ställer ut intressanta verk. Det är också alltid härligt att vandra genom skulpturparken.
Våra grannar var också inbjudna i juli – och eftersom vi nyligen har installerat ett nytt brandlarmsystem passade vi på att kort förklara vår brandsäkerhetsplan och själva systemet för dem. De är ju trots allt de första som blir underrättade om jag någonsin skulle vara borta. Det är så vi tar hand om varandra, i ordets rätta bemärkelse.
Precis när mötet skulle börja – som det ofta händer i Dals Långed – gick strömmen ut i en halvtimme, så vi kunde genomföra introduktionen under verkliga förhållanden utan vidare krångel. Mycket mer praktiskt än så blir det inte.